tisdag 29 januari 2013

Vouvray Demi-Sec 2005, Domaine Freslier


Under ett av våra besök i Vouvray så hälsar vi på hos Domaine Freslier. Det är en arbetskollega som rekommenderat Freslier speciellt för deras bubbel. De gör både Pétillant och Méthode traditionnelle, och alla andra möjliga Vouvray AOC vinifieringar.
Vi kliver in på kontoret och hälsar på ett glatt gäng som sitter kring ett rustikt bord och snurrar glas för glatta livet.  En far med söner, en äldre gentleman som glatt stoltserar med sin engelska, och kan minsann också säga skål på svenska. Jean-Pierre Freslier får fullt upp med att hälla viner och hålla koll på beställningar. Hustrun Christine tillkallas för att bistå med det administrativa. Efter en stund så har övriga besökare fått hjälp att forsla ut sina beställningar, och nu pratar vi åtminstone ett par rundor med pirran ut till bilen,  under tiden har vi har provat igenom större delen av Fresliers viner.

Det hela är gemytligt, "down to earth" och väldigt roligt. Skall jag vara helt ärlig så var koncentrationen inte på topp under själva provning, jag hade fullt upp med att följa alla bestyr och händelser och säga hej och skål med jämna mellanrum till den äldre gentlemannen till vänster om mig.
Vi köper med oss några demi-sec, samt bubbel av både pétillant och traditionelle för att prova i lugn och ro på hemmaplan. Priserna är en historia i sig. 2010 års viner går från billigt a 5.30 € till riktigt dyrt för 5.80 €.. Vad säger man om det när man vet vilket jobb det ligger bakom och vad de stora namnen och kultprocducenterna tar per flaska? När väl affären är i hamn så frågar (tror jag i alla fall, Jean-Pierre kan ingen engelska och vi kan ingen franska..) Jean-Pierre om vi vill besöka hans cave, och vi nickar energiskt.
Kontoret har en dörr som leder rakt in i kalkstensberget. Här har 4 generationer av Freslier hackat och sprängt sig ett imponerande utrymme för sin verksamhet. På samma sätt som många andra av de producenter som verkar i området. Här ligger temperaturen konstant på ca 11 grader. Efter rundturen tackar vi för oss, Mia får med sig en Moelleux- 98 som gåva, och vi fortsätter till bl.a Huet, som får stå för en helt annan upplevelse med sin designade kundmottagning och anställd personal som guidar under provningen. Kanske mer om det i kommande post.


Vinerna då? Jo då, det verkar riktigt lovande. Så här långt har vi bara provat 2005 Demi-Sec på hemmaplan, men det vid två olika tillfällen. Båda gångerna till mat med lite hetta och asiatiska smaker. Funkar fantastisk bra! Jag har nog aldrig tidigare kvistat iväg och köpt ett halvtorrt alt. halvsött vin för att matcha med mat. Men vi kan nu konstatera att vi uppenbarligen missat något och helt försummat detta spännande mittemellan området i skalan mellan riktigt sött och snustorrt. Det fyller definitivt en funktion, något som alla andra har fattat för längesedan och tar för självklart här i Loiredalen.

Demi-Sec 2005 häller vi väl kylt i glasen. Jag vet inte exakt hur söt den är, men normalt så brukar demi-sec ligga någonstans mellan 5 - 20 g restsötma. Här skulle jag gissa på runt 15, men det skall ni inte lita på om ni är faktafreaks.  Honung och mineral talar om vad det är vi har i glaset. Pigg syra, tropisk frukt och en sötma som gör att det passar perfekt till maten med lite sting i.  Vad vi åt för gott kan ni läsa om här, och här.  Dags att ge de halvsöta/halvtorra vinerna upprättelse. Har du inte smakat så gör det! 5.30 € hos producent.


3 kommentarer:

  1. Kul! Känns som att demi-sec är ett område att utforska mer. Och Loire för den delen! :-)

    SvaraRadera
  2. Trevlig läsning!
    Visst är det sådana provningar man minns bäst. Skall försöka lägga namnet på minnet, tills nästa gång vi tar oss till Frankrike.

    SvaraRadera
  3. - Här finns nog lite av varje för Mr. Rödtjut skulle jag tro. Bra fart på posterna har du också, och tack för lästipsen!

    - Lessrof, helt klart är det så. Att ha historien bakom och lite minnesbilder som den här när man dricker ett vin förhöjer alltid (nåja, nästan alltid i alla fall) upplevelsen tycker jag. Jag vet att jag för många år sedan släpat hem vin från både Grekland, Kroatien och anda ställen som var pittoreska och kul på plats men som var milt sagt hemska när man väl skulle återuppliva minnet av semestern eller vad det nu var på hemmaplan....

    SvaraRadera